Munhälsa

Ohälsa i munnen är vanligt förekommande hos patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Vid sviktande hälsa kan det vara svårt att klara sin egen munvård. De äldre har idag fler egna tänder, kronor, broar och implantat som kräver noggrann munhygien. Bristande munhygien kan bland annat leda till lunginflammation, hjärtsvikt, smärta, blodförgiftning, undernäring och försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att vård- och omsorgspersonal har kunskap om munhälsa och arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder.

Bedömning av behov av ROAG

Bedömning av behov av ROAG (Revised Oral Assessment Guide) är en förenklad bedömningsmall /frågeformulär som kan användas till alla nyinskrivna patienter i hemsjukvård. Detta dokument skall göras inför en ROAG TUFM och ibland blir det istället för ROAG TUFM. Det bygger på enkla frågor som handlar om patientens munhälsa, i de fall patienten svarar ”ja” på samtliga frågor behöver man inte gå vidare och göra ROAG TUFM.

ROAG bedömning

ROAG är ett enkelt riskbedömningsinstrument för att förbättra munhälsan. ROAG beskriver tillståndet inom nio områden i munnen, från friskt till sjukt (gradering 1-3). Alla i en arbetsgrupp ska kunna iaktta och följa upp förändringar i patientens upplevelser av obehag när det gäller munhälsa

Sjuksköterska

Ansvar att skatta patient med riskbedömning ROAG. Bedömning ROAG görs i Viva under bedömning TUFM och när den sparas blir det automatiskt en journalanteckning att den är utförd. Sjuksköterska bedömer riskbedömningen och tar ställning till bakomliggande orsaker, planerar och vidtar tillsammans med teamet åtgärder. Behövs omedelbara åtgärder ansvara sjuksköterskan för att det genomförs.

Efter beslut i teamet dokumenteras HSL åtgärderna i vårdplanen under aktuellt sökord (träning i munvård, assistans vid munvård, fullständigt utförande av munvård).

Sjuksköterskan kan initiera att basspersonal ska utföra ROAG, en HSL beställning görs under övrigt i Viva, skriv ROAG bedömning.

I TES HSV väljs insats ”Riskbedömning ROAG SSK”.

Om bedömning med ROAG-J ger symptom grad 2 eller 3 inom respektive område åtgärdas detta av personal på enheten. Exempel: om 2:a eller 3:a på läppar respektive tunga – välj åtgärder för läppar och tunga. Vid 3:or ska dessutom kontakt/remiss tas med tandläkare.

Arbetsterapeut

Tandvård är en del i bedömning av ADL-förmågan och tandborstning är en del av den personliga vården.

Arbetsterapeut kan bedöma förmågan av den personliga vården, det kan vara aktuellt med insatser för att anpassa greppet på t.ex. tandborsten. Det finns idag inga hjälpmedel att förskriva för ändamålet utan det handlar om att anpassa det befintliga.

Socialsekreterare
För brukare i ordinärt boende medverka i teamet. Med utgångspunkt från genomförd riskbedömning kontakta den enskilde för eventuell ny ansökan vid förändrat behov.

Baspersonal

Genomför ROAG-bedömningar efter HSL-beställning av sjuksköterska. Bedömning ROAG görs på papper och lämnas till sjuksköterskan.

Efter beslut i teamet alternativt nytt hemtjänstbeslut dokumenteras SoL-åtgärderna i genomförandeplanen under aktuellt sökord. (personlig vård, kroppsvård)